Vårt moderna samhälle - medier, källkritik, demokrati, diktatur och ekonomi!

Under ett par veckor har vi arbetat med ett stor och brett arbetsområdet som vi har kallat det moderna samhället där vi har repeterat och fördjupat olika områden inom samhällskunskap. Vi har lyft många saker som tex informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur påverkar medier oss i demokratiskt samhälle jämfört med om vi skulle leva i en diktatur. Hur ska vi veta vilka källor som är trovärdiga? 

Arbetet börjar nu nära sig slut och vi har kommit in på området privatekonomi och relationen mellan arbetet, inkomst och konsumtion. För att eleverna skulle få en bild av pengars värde fick de i uppgift att låtsas att de skulle få tillgång till sitt eget barnbidrag under månaderna oktober, november och december. De skulle göra en budget med inkomster och utgifter och den skulle vara realistiskt, de fick alltså tänka på vad lägger jag mina pengar på idag?

Så här såg en elevs budget under december.

När budgeten var gjord fick eleverna i grupper diskutera och göra sammanfattningar av vad de lägger sina pengar på samt delge varandra vad de lärt sig av uppgiften. Jag önskar att ni alla kunde hört sorlet i klassrummet som uppstod.  När alla elever fått redovisa för varandra i smågrupper var det dags att lyfta lärdomar och tankar inför hela klassen. 

Eftersom den ena gruppen av sexor har så mycket att säga och ibland tycker att det är svårt att vänta på sin tur när vi samtalar i just helklass så provade vi att inför talarlista på samma sätt som vuxna har på våra möten. En elev hade ansvaret för talarlistan och skrev ner vem som ville delge sina tankar. Eleven var grym på sitt uppdrag och såg även till och ordet fördelades till många elever och alla elever kände att de fick lov att vara så delaktiga som de önskar. Vi kommer att fortsätta att använda oss av en talarlista de gånger som vi har helklass diskussioner. Tanken är också att vi ska prova en ide som pedagogerna i åk 3 använder sig av till någon eller några elever och det är " Sägekort". Eleverna får vars tre kort och när man fått lova att redovisa sina tankar lämnar man i från sig ett kort.  Vi tror att det skapar ett lugn i klassen när alla känner att man har fått lov att berätta eftersom alla så gärna vill visa sina kunskaper.

Samtalen som uppstod efteråt var på en mycket högnivå. Någon grupp lyfte till exempel hur ett utanförskap kan påverka synen på ekonomi. Om personer kan tjäna mycket och snabba pengar utan att ha ett arbete och betala skatt och sedan kan köpa precis det hen vill kan det bidra till att man själv vill göra likadant för att också få köpa allt man vill. Samtalet lede då vidare till att vi diskuterade hur familjen och man själv kan påverka att man inte hamnar i kriminella gäng. Eleverna tyckte att föräldrarna har en mycket stor roll för att inte eleverna ska hamna snett genom samtal vid middagsbordet om rätt och fel. Någon tyckte också att de är bra om barnen har en fritidsaktivitet. Ni förstår att vi har väldigt kloka elever i årskurs 6!

Efter samtalen skulle eleverna skriva ner sina egna lärdomar efter samtalen om ekonomi och sina budgetar. Många elever skrev att de nu förstod vad de olika begreppen inkomst och utgift betydde och att deras föräldrar lägger väldigt mycket mer pengar på barnen än vad barnbidragets summa är. Det förstod plötsligt varför mamma och pappa inte kunde köpa en vinterjacka för 6000 kr, nästan samma summa som hyra för lägenheten är på. Elevernas pengar går också mycket till godis och snacks såg de och det väckte en hel del tankar kring om det var nödvändigt och bra eller om man faktiskt borde lägga pengarna på något mer vettigt.

Nästa vecka kommer vi att arbeta vidare med bland annat vårt ekonomistiska kretslopp.Vad går våra skattepengar till?