Frågor om cellerna och huden

Här kommer frågor kring cellerna och huden.
Dessa frågor finns i Google Classroom, ni kommer att sitta i par och besvara dem på måndag. Vid bedömningstillfället kommer jag att välja bland dessa frågor.

Hälsning
Reine

Google classroom - för föräldrar!

Hej alla föräldrar!

På förra föräldramöte var det ett par föräldrar som ville få hjälp och stöd att lära sig hur google classroom fungerar. Om ni föräldrar också kan detta fantastiska hjälpmedel har ni lättare att stötta och hjälpa era barn hemma. Vi erbjuder minst två tillfällen för er föräldrar att tillsammans mer ert barn komma till skolan för att få lära sig hur google classroom fungerar.

Ni är hjärtligt välkomna torsdagen den 1 sep klockan 14.00-15.00 eller torsdagen den 15 sep klockan 14.00-15.00. Vi träffas i 5a´s klassrum. Om det är någon som inte kan dessa tider men som ändå vill lära sig hur vi använder google classroom så säg bara till så kan vi ordna fler träffar.

Varm välkomna!

Sofie, Reine och Emelie

Storklass årskurs fem

Nu är terminen äntligen igång och igår och idag har vi börjat med något som Reine, Emelie och jag har längtat efter. Från och med denna terminen arbetar vi fyra pass i veckan tillsammans med alla elever i årskurs fem. Detta gör vi för att öka möjligheten att individanpassa vår undervisning, öka eleverna motivation, bättre ta tillvara på våra kompetenser som lärare och för att få ett ökat samarbete med eleverna i femman.Vi, både elever och lärare har nog varit lite nervösa inför hur det skulle gå men det har gått långt över förväntan. Några elever har fått möjlighet i en liten mindre grupp att arbeta med Emelie men med samma saker som eleverna i storgruppen har gjort.

Igår hade vi no i storklass och fick då lära oss om cellerna och idag hade vi sva och tränade på att utveckla vår muntliga förmåga. Att utveckla den muntliga förmågan när man inte riktigt känner sina klasskamrater är inte enkelt men alla gjorde verkligen sitt bästa. Det var ett sant nöje att få lov att undervisa i storklass och jag tror att vi kommer få fantastiska resultat av att vi får möjlighet att lära av varandra, både pedagoger och elever.

Bråkcirkeln

Återberättande text

Utflykt till Genarp

8 juni – 2016 åkte 13 elever från 4a till Genarp för att se hur vår lärare bor. Först gick vi till centrum för att ta buss 33 ner till Värnhemstorget. Där tog vi buss 172 till Genarp. I bussen fick vi har bälten och sätena var sköna, några tyckte att det var en lång bussresa.

Efter bussturen promenerade vi genom hela byn för att komma till skogen. När vi gick genom byn såg vi nästan inga människor eftersom de jobbade och var i skolan. En stor skillnad var att det var väldigt tyst i Genarp, de enda som hördes var vi. På gatorna var det rent och snyggt och inget skräp.

När vi kom till skogen sprang vi och lekte. Några barn lekte i en tunnel, några andra klättrade i träd, några spelade brännboll och några vadade i ån. Vattnet i Höjeå var kallt och stenarna vi gick på var hårda, spetsiga och lite hala. Vi tittade också på korna som var i hagen. Några elever råkade ta på staketet med el i, det kändes som en blixt som gick genom hela kroppen.

Efter en stund kände vi oss hungriga och gick till bänkarna för att äta vår mat. Vi hade med oss egen matsäck och lite mat från skolan. Maten var kall men god. På bordet fanns det äckliga myror när vi skulle äta.

Några minuter senare fick vi besök av Sofies föräldrar, Rolf och Ami och den lilla vita hunden My. Det var roligt att klappa hunden, den var lika skön som en kudde. En del elever var lite rädda för hunden först men inte efter en stund.

Vi fick låna en boll av Ami så vi kunde gå och spela fotoboll på fotbollsplanen, bollen luktade häst och var mycket liten.

Några av oss gick till fotbollsplanen och körde en lek. Vi hade jätteroligt och skrattade mycket.

Lite senare när vi hade spelat färdigt såg vi hur de andra hade springtävling på grusstigen längre bort. Det fanns en start- och en mållinje. Vi gick upp till de andra och tillsammans gick vi tillbaka till vår samlingsplats och plockade ihop vår packning, kasta allt skräp och började promenera mot Sofies hus.

När vi hade gått en stund gick vi förbi den skolan som Sofie gick i när hon var liten och där hennes yngsta dotter går nu. Vi stannade och hälsade på Sofies dotter och de andra barnen på skolgården.

Till slut kom vi fram till Sofies hus. Det var ett rött fint tegelhus med en grön trädgård. Det fanns en studsmatta som vi fick hoppa på och kaniner som man kunde mata. Inne i Sofies hus fanns det väldigt mycket böcker och olika spel. I ett rum fanns det träningsredskap som några av oss testade.

När vi hade hoppat, tränat och tittat runt satte vi oss i Sofies soffa och åt glass. Några började spela ett spel och de andra satt bara och snackade.

Slutligen gick vi till bussen och åkte hela vägen hem till Rosengårdsskolan igen. Några av oss var så trötta så de somnade på bussen.

Vi hade en jättemysig dag tillsammans och många av oss tyckte att detta var den bästa utflykten under hela fyran!

Återgivande text

Uppgift – återgivande text

Du ska skriva en återgivande text som ska handla om ditt värsta, bästa, tråkigaste eller roligaste minne från sommarlovet. Du ska alltså bara beskriva en kort stund av en dag inte flera dagar eller veckor. Som riktiga författare får man gärna lov att hitta på men det ska vara så trovärdigt att jag tror på det du skriver J. Du kommer att vi titta på exempel texter när vi börjar.

Texten skriver vi i google classroom och den ska vara färdig fredagen den 20 augusti.

Struktur

1.     Rubrik

2.     Orientering (när, vem, var, varför?)

3.     Händelse – Kronologisk

4.     Avslutning (värderande kommentar)

Språkliga drag

·        Aktionsprocesser (saker som gör att det händer saker i din text tex sprang fort, hoppade högt, kastade sig in, leker)

·        Mentala processer (sådant som man gör i huvudet tex vi bestämde oss för att, tyckte vi, lärde oss, trodde, kände, ville).

·        Preteritum (verbet i dåtid)

·        Tidsord

Lokalpedagogisk planering - bråktal.

Lokalpedagogisk planering - bråktal.

Hej alla 5:or

Jag hoppas ni har haft en härlig sommar och är nu utvilade.

Vi kommer att fortsätta med bråktal, ett arbetsområde som vi började smått på innan vi tog vår sommarledighet. Gå gärna in i Google Classroom och se alla filmer och lyssna på planeringen så du kan få en bild om vilka arbetsområden vi kommer att jobba med.

Tid:

Veckorna: 33 - 37

Målen:

• Du ska kunna rita och läsa av bilder av ett bråk.
• Du ska kunna förstå ett bråk och utgå från att ett bråk består av lika stora jämförbara delar.
• Du ska kunna jämföra bråk.
• Du ska kunna räkna med ett bråk utifrån en hel .
• Du ska kunna räkna med bråk i beräkningar med flera steg.
• Du ska kunna räkna med delen av ett antal.
• Du ska kunna räkna med hjälp av strategier och beskriva tillvägagångsättet.

Expertorden:

• Bråk
• Täljare
• Nämnare
• Halv
• Tredjedel
• Fjärdedel
• Femtedel
• Sjättedel
• Åttondel
• Tiondel

Vi kommer att jobba med:

• Mattespanarna s. 8 - 17
• Praktiska övningar
• Lyssna och lära oss genom några youtube - klipp.

Bedömning:

• Skriftlig bedömning
• Muntlig redovisning av en uppgift.

Lokalpedagogisk planering - Människans kropp och hälsa. Bioliogi, kemi och teknik.

Lokalpedagogisk planering - Människans kropp och hälsa. Bioliogi, kemi och teknik.

Hej alla 5:or

Jag hoppas ni har haft en härlig sommar och är nu utvilade.

Vi kommer att börja ett tema i No som innehåller biologi, kemi och teknik, därför kommer det här temat att vara i 15 veckor.

Gå gärna in i Google Classroom och se alla filmer och lyssna på planeringen så du kan få en bild om vilka arbetsområden vi kommer att jobba med.

Tid:

Veckorna 33 - 47

Målen:

• Du ska kunna beskriva genom olika lässtrategier samt skriva en instruerande text kring människans olika organ. Biologi
• Du ska kunna beskriva genom olika lässtrategier samt skriva en instruerande text kring den psykiska och fysiska hälsan. Biologi
• Du ska kunna beskriva genom olika lässtrategier matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Biologi
• Du ska kunna beskriva genom olika lässtrategier samt skriva en instruerande text kring hur ämnen delas in utifrån egenskaperna surt eller basiskt. Kemi
• Du ska kunna berätta genom olika lässtrategier om historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Kemi, teknik

• Du ska kunna beskriva genom olika lässtrategier vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Kemi
• Du ska kunna beskriva genom olika lässtrategier samt skriva en instruerande text kring hur förvaring och tillagning av mat går till. Teknik

Expertorden:

• Nerver
• Luftväg, luftstrupe
• Förvara
• Led
• Benbrott
• pH
• Surt och basiskt
• Farosymbol
• Puls
• Artär
• Ven
• Allergi
• Sömn
• Vila
• Träning
• Vita blodkroppar
• Röda blodkroppar
• Virus och bakterie
• Smakämne
• Konservera
• Näringsämnen

Vi kommer att arbeta med:

• Puls - faktaböcker i biologi, kemi och teknik
• Puls - övningsböcker i biologi, kemi och teknik
• Experiment och praktiska övningar
• Olika Youtube - klipp
• Tv-program:

• “Din kropp”
• “Uppdrag kroppen”
• “Här har du din mat”
• “Struten”
• “Doktor NO”
• “Du mår som du äter”
• “Kemi nästa”

Lokalpedagogisk planering - Jorden inre och yttre krafter

Hej alla elever i årskurs fem!

Snart är det dags att sätta igång en ny termin, jag ser verkligen fram emot ännu ett läsår med er alla. Vi kommer att börja terminen med geografi, jordens inre och yttre krafter, som många av er redan har varit mycket nyfikna på. Vill du och har tid så gå in i google classroom och titta på de spännande och intressanta filmerna som jag har lagt där. När geografin är färdig kommer vi att arbeta med samhällskunskap, lag och rätt, också ett mycket roligt arbetsområde, snart öppnas det ett google classroom för det också. 

Jag kommer att framöver att lägga ut vad vi ska göra i svenska men är du nyfiken så gå in i google classroom, svenska som andraspråk åk 5, som jag bjudit in er alla till. Reine och Emelie kommer så småningom  att lägga vilka spännande område ni ska arbeta med i matematik, no, bild och engelska. 

Vi ses snart! 

Lokalpedagogiks planering

Geografi

Jordens inre och yttre krafter

Åk 5

 Geografi handlar om hur jorden ser ut och förändras. De inre och yttre krafterna påverkar jordytan och därmed människans livsmiljöer. Vi kommer att lära oss om hur jordens inre är uppbyggt och om hur de inre krafterna orsakar t.ex. bergskedjeveckningar, vulkaner och jordbävningar. De yttre krafterna och människan påverkar också jordens livsmiljöer.

Tid: Vecka 33- 38

Arbetssätt:

-       Arbetshäfte "Jordens inre och yttre krafter" med uppgifter.

-       Genomgångar och gemensam undervisning utifrån vår ppt.

-       Vi kommer att läsa faktatexter, se film samt föra diskussioner i helklass och i grupp.

-       Vi kommer att samla geografiska begrepp och öva på att förklara och använda dem i aktiviteter och diskussioner.

-       Lektionerna ägnas åt muntliga och skriftliga övningar av olika slag, där fokus ligger på ORSAKER till naturkrafter och vilka KONSEKVENSER det kan leda till för människor och natur.

Expertord: 

•         Kraft

•         Mantel

•         Jordskorpa

•         Magma

•         Erosion

•         Kontinent

•         Vulkanutbrott

•         Jordbävning

•         Inre(endogena) krafter

•         Yttre ( exogena) krafter

•         Mineral

•         Bergart

•         Kontinentalplatta

•         Tsunami

•         Lava

Frågor att kunna besvara:

1.      Hur ser jorden ut inuti?

2.      Vad menas med erosion?

3.      Hur påverkas jordytan av inre krafter?

4.      Hur påverkas jordytan av yttre krafter?

5.      Vad menas med kontinenter och kontinentalplattor?

6.      Hur blir en bergskedja till?

7.      Hur bryts bergen ner?

8.      Varför drabbas vissa områden på jorden av jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamis?

9.      Hur kan man förebygga katastrofer i samband med jordbävningar, vulkanutbrott och tsunami?

Bedömning:  Du kommer att få möjlighet att visa dina kunskaper både skriftligt och muntligt, både individuellt och i grupp. Skriftligt kommer du att få några av ovanstående frågor att besvara. Muntligt kommer du att få bilder som du ska kunna lägga i en sambandskedja och förklara hur de hör ihop.

 Bedömningsmatris: Jordens inre och yttre krafter 

Jordens delar & Inre krafter och yttre krafter	Du kan beskriva jordens olika delar samt på ett enkelt sätt förklara hur inre eller yttre krafter kan förändra jordytan.	Du kan beskriva jordens olika delar samt på ett utvecklat sätt förklara hur inre och yttre processer kan förändra jordytan.	Du kan beskriva jordens olika delar samt på ett välutvecklat sätt förklara hur inre och yttre processer kan förändra jordytan.
Konsekvenser av plattornas rörelser	Du kan ge ett exempel på en konsekvens av plattornas rörelse	Du kan ge två exempel på konsekvenser av plattornas rörelse	Du kan ge tre exempel på konsekvenser av plattornas rörelse
Konsekvenser av plattornas rörelser/ natur-katastrofer	Du kan på ett enkelt vis förklara varför dessa inträffar på vissa ställen på jorden men inte på andra.	Du kan på ett utvecklat vis förklara varför dessa inträffar på vissa ställen på jorden men inte på andra.	Du kan på ett välutvecklat vis förklara varför dessa inträffar på vissa ställen på jorden men inte på andra.
Konsekvenser av naturkatastrofer/ Människors livsvillkor	Du kan på ett enkelt sätt förklara hur konsekvenser av en naturkatastrof kan se olika ut beroende på var i världen den inträffar.	Du kan på ett utvecklat sätt förklara hur konsekvenser av en naturkatastrof kan se olika ut beroende på var i världen den inträffar.	Du kan på ett välutvecklat sätt förklara hur konsekvenser av en naturkatastrof kan se olika ut beroende på var i världen den inträffar.
Pangea och processerna bakom plattektoniken	Du känner till Pangea och att kontinenterna flyttar på sig.	Du känner till vad Pangea är och vad det betyder. Du känner till orsaken till att kontinenterna flyttar på sig	Du känner till begreppen superkontinent och Pangea, du känner till orsaken till att kontinenterna rör på sig och hur detta är ett kretslopp.
Geografiska begrepp	Du kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Du kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.	Du kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.