Mentorsdagar måndag och tisdag

På måndag och tisdag nästa vecka är det mentorsdagar. Det innebär att ni på måndagar börjar 9.00 och slutar 13.30, denna dag har både klasserna idrott. På tisdag börjar ni 8,20 och slutar klockan 13.00. Glöm inte att informerar era föräldrar om det så att de vet att ni kommer hem tidigare från skolan dessa dagar.

Besök från Simrishamn

Idag fick 4a besök av två pedagoger från Simrishamn som ville titta hur vi arbetar spåkutvecklande och somvanligt tar klassen emot våra gäster på ett fint sätt. Jag blir så otroligt stolt över eleverna!

Målet med dagens lektion var: Du ska kunna förklara vad rubrikerna i stödstrukturen betyder. Du ska kunna samarbeta och dela med dig av dina kunskaper till dina kamrater."
När vi gått igenom lektionsmålet och diskuterat vad det betyder fick eleverna stödstrukturen som var uppförstorad på ett A3 papper. I kuvertet som eleverna också fick låg ord med tillhörande bilder. Dessa bilder skulle eleverna sedan lägga på rätt plats i stödstrukturen.

Eftersom varje ord var kopplat till en bild kunde alla elever delta i övningen. Det blev många livliga diskussioner, skulle gamla testamentet ligga under judendomen eller kristendomen, tempel finns det både i hinduism och buddhism, firar man påsk inom både judendom och kristendom och varför fira man påsk? Uppgiften gav eleverna möjlighet att både resonera och argumentera. Besökarna var imponerade av att eleverna var så duktiga på att samarbeta och hjälpa varandra.

Geometriska figurer

Lpp Väder

Lpp Väder

Syfte:

Eleven ska utveckla sin förmåga att

·        använda kunskaper i fysik för att analysera information, samtala och ta ställning i frågor som handlar om väder,

·        genomföra undersökningar i fysik, och

·        använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i klimat och väder för människan och människans verksamhet.

Detta kommer att vi att jobba med:

  Enkla väderfenomen och deras orsaker.

·        Energiflödet.

·        Enkla undersökningar.

·        Mätningar och mätinstrument

·        Faktatexter om väder

Mål till eleverna:

Du ska kunna…                  

·        Nämna olika väderfenomen och hur de uppstår

·        Hur man kan påverka energiflödet.

·        Dokumentera en del av en undersökning.

·        Mäta och använda mätinstrument

Språkmål till eleverna:

Du ska kunna...

·        Förstå och bearbeta olika faktatexter om väder

·        Kunna betydelsen av följande begrepp;

Meteorologi, meteorolog, imma, halo, lufttryck, orkan, rimfrost, prognos, väderstation, vindhastighet, tornado, sjöbris, dimma, SMHI, temperatur, nederbörd och tromb

Arbetssätt:

Vi kommer att…

·        Jobba med Puls-boken med en inläsningstjänst.

·        Följa och bearbeta ett avsnitt ur ”Evas funkarprogram” som handlar om atmosfären, ett avsnitt ur ”Struten” som heter ”Blir man mindre blöt om man springer när det regnar” och ett avsnitt ur ”Banderoll” som heter ”Om klimat”.

·        Utföra olika experiment

Bedömning:

Ni kommer att bli bedömda i …

·        Skriftigt prov om väder

·        Redovisning av en labbrapport där jag tittar på ”material” och ”hypotes”

Matris

Väderfenomen	Du kan förstå väderfenomen och beskriva hur de uppstår på ett i huvudsak fungerande sätt.	Du kan förstå väderfenomen och beskriva hur de uppstår på ett relativt väl fungerande sätt.	Du kan förstå väderfenomen och beskriva hur de uppstår på ett väl fungerande sätt.
Mätning och mätningsinstrument	Du kan mäta och använda olika mätningsinstrument på ett i huvudsak fungerande sätt.	Du kan mäta och använda olika mätningsinstrument på ett relativt väl fungerande sätt	Du kan mäta och använda olika mätningsinstrument på ett väl fungerande sätt.
Undersökning (laboration)	Du kan undersöka väder och skriva vilka material du behöver och ställa hypotes på ett i huvudsak fungerande sätt.	Du kan undersöka väder och skriva vilka material du behöver och ställa hypotes på ett relativt väl fungerande sätt.	Du kan undersöka väder och skriva vilka material du behöver och ställa hypotes på ett väl fungerande sätt.
Begrepp i fysik	Du kan förstå och använda olika begrepp i fysik på ett i huvudsak fungerande sätt.	Du kan förstå och använda olika begrepp i fysik på ett relativt väl fungerande sätt.	Du kan förstå och använda olika begrepp i fysik på ett väl fungerande sätt.

Lpp - Geometri

Lpp Geometri

Syfte:

Eleven ska utveckla sin förmåga att

• Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter
• Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
• Följa och föra logiska resonemang, använda matematikens uttrycksformer för att samtala och argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Detta kommer vi att jobba med:

• Egenskaper, likheter och skillnader på geometriska figurer som triangel, rektangel, kvadrat, cirkel och månghörningar.
• Omkrets

Mål till eleverna:

Du ska kunna…

·        Känna igen och beskriva egenskaperna på de geometriska figurerna

·        Mäta längder.

·        Förstå och beräkna omkrets

·        Visa och samtala hur du har löst en problemlösning

Språkmål till eleverna:

Du ska kunna begreppen...

·        Linje

·        Sträcka

·        Punkt

·        Hörn

·        Sida

·        Diameter

·        Radie

Arbetssätt:

Vi kommer att…

·        Jobba med matteboken ”Mattespanarna”, s. 72 - 83

·        Jobba laborativt med övningar och spel

Bedömning:

Ni kommer att bli bedömda med …

·        Ett skriftligt prov

·        Muntlig lösning av ett matematiskt uppdrag

Bedömningsmatris

Geometriska figurer	Du kan känna igen och konstruera de geometriska  figurerna	Du kan med bestämda längder rita en geometrisk figur.	Du kan skapa egna uppgifter som visar tydligt geometriska figurer.
Geometriska egenskaper	Du kan beskriva olika geometriska figurers egenskaper	Du kan beskriva enkla samband. Ex: En kvadrat har fyra lika långa sidor.	Du kan beskriva skillnader och likheter mellan olika geometriska objekt.
Längder	Du kan mäta längder	Du kan mäta längder i hela enheter, mm, cm, dm och m.	Du kan rita en sträcka med en given längd.
Omkrets	Du förstår begreppet omkrets och kan beräkna omkretsen av en rektangel, kvadrat och olika månghörningar.	Du kan beräkna med en given omkrets och ge förslag på sidornas längd.	Du kan beräkna med en given omkrets och andra givna förutsättningar på en figurs olika sidor.
Mellanled, addition	Du kan lösa addition med mellanled. Med ental och tiotal, ex: 24+63.	Du kan lösa addition med mellanled. Med hundratal, ex: 833+526.	Du kan lösa addition med mellanled. Med tiotalsövergång, ex: 835+588.
Strategier vid problemlösning	Du kan läsa av och lösa enkla problem	Du kan lösa enkla problem även om räknesättet inte är givet	Du kan lösa problem och kan variera lösningen och bedöma rimligheten
Samtala och argumentera med hjälp av matematiska begrepp	Du försöker beskriva en egen lösning, se likheter och skillnader	Du kan resonera kring olika lösningar	Du kan jämföra olika lösningar och dra egna slutsatser

Lpp religion

Lokal pedagogiskplanering

Världsreligionerna

Åk 4

Sofie Nilsson

Vi kommer att ta reda på vad begreppet religion betyder. Det kan betyda att du har en eller flera gudar men också att du tror på andar/väsen av olika slag. Vi kommer att läsa om fem religioner som kallas världsreligioner. De har mycket gemensamt när det gäller historia och viktiga tankar. Varför är det så? Vad finns det för likheter? Vad finns det för skillnader?

Det ska vi ta reda på!

Vecka: 2 – 9,

Arbetssätt

Vi kommer att utgå från läroboken Puls - religion. Vi läser texter gemensamt, diskuterar innehållet och svarar på frågor kring det vi läst. Det blir gemensamma genomgångar om de olika världsreligionerna där jag berättar och vi gemensamt antecknar stödord i tankekartor eller tränar på att sammanfatta texten med hjälp av en stödstruktur eller en dictogloss.

Vi ska också se film om de olika religionerna.

Du kommer i grupp att få söka information och ta del av fakta från böcker och Internet om en av världsreligionerna, du kommer alltså att bli expert på en religion som du sedan tillsammans med din grupp, muntligt inför klassen eller så spela ni i er redovisning med hjälp av datorn eller en ipad. När ni redovisat få alla i klassen får ta del av era kunskaper. På sätt lär sig alla mycket om religionerna.

Vi kommer att jämföra religionerna både enskilt och tillsammans och diskutera likheterna och skillnaderna.

Filmer: Från Sverige till himlen – Judendom, Islam, Kristendom (strömmande media)

SO – rummet, faktatext för barn

Youtube: Judendom av Caroline Jonsson Wallin

Du ska kunna:

•      Berätta om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler i världsreligionerna.

•      Du ska kunna berätta om några likheter och skillnader mellan världsreligionerna.

•      Du ska kunna berätta om några kristna högtider som t.ex. jul och påsk.

•      Du ska tillsammans med kamrater kunna söka information om en av religionerna.

•      Du ska kunna använda dig av olika typer av källor som t.ex. böcker, internet och filmer

Bedömningsuppgift.

Grupparbetet ska vara färdigt att kunna redovisas eller läggas ut på bloggen senast torsdagen den 4 februari. 

Du kommer vid bedömningstillfället fylla i din stödstruktur. När stödstruturen är i fylld ska du skiva ner vilka likheter och skillnader du ser mellan religionerna.

Bedömningsuppgiften gör vi torsdagen den 11 februari 4a och fredagen den 12 februari i 4b.

Kamratrespons

I måndags tränade på klasserna på att ge och ta emot kamratrespons utifrån bedömningsuppgiften om vikingatiden. Några elever tyckte att det var lätt att både ge och ta emot respons medan några elever tyckte att det var svårare, kanske främst att vara ärlig när det gällde att bedöma en kompis uppgift. Någon elev tyckte att det var jobbigt att bli bedömd. Vi kommer att träna vidare på detta så att alla elever ska kunna nå målen " att kunna ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt."

Eleverna i 4a kom under kamratreponsen på att de kunde fråga sin kamrat muntligt på de delar som kompisen missat, på så sätt fick kompisen en ny chans att visa sina kunskaper. Som pedagog blir jag otroligt stolt när eleverna själv kommer på idéer som utvecklar både språk och kunskap på samma gång. En givande och lärorik lektion i 4a för både elever och för mig som pedagog.

Under dagens lektion i 4b pratade vi om varför vi ger respons och kamratbedömning och hur vi kan bli bättre på det. Eleverna är mycket kloka och vet att det handlar om att vi vill förbättra våra uppgifter och att det inte handlar om att en text är dålig. Klassen fick prova att ge respons i grupp på en text som vi hade på tavlan. Det var roligt att höra eleverna argument och respons. De var inte alltid överens, varken med mig eller med varandra men de kunde argumentera för sin sak och verkligen peka på styrkor i uppgiften och utvecklingsområden. En härlig lektion i 4b!

Kamratrespons

På måndag efter bedömningsuppgiften i historia, som vi gör i morgon, ska du dela din text med din kamrat. Sedan ska du ge respons på din kamrats text och din kamrat ger respons på din. 
I läroplanen i svenska som andra språk står det att ingår att kunna bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons. 

Kamratrespons – bedömningsuppgiften vikingatiden!

Ditt namn:

Vem har du gett respons på:

Du ska titta på följande saker

	Finns detta med i texten?	Ja	Nej
	-         Männen -         Kvinnorna -         Barnen -         Hövdingen -         Ätten
	-         Vad köpte vikingarna? -         Vad sålde vikingarna? -         Vilka länder åkte vikingarna till? -         Trälar -         Skeppen
	-         Asagudarna -         Kristendomen

Bedömningsuppgiften till den 3 dec - 15

Exempel text på en godkänd uppgift!

Vikingabyn

I vikingabyn jobbar alla och det finns en husfrun som tar hand om huset och sydde kläder, hon lagar mat och lär sin barn att göra många saker.  Kvinnor gör så för flickorna blir snabbt stora, dom blir stora när dom är trettonsårsåldern och dem gifter sig snabbt. Dom kan också väva riktigt bra dom är att sy kläder. Husfrun fick också städa i huset. Det kan bo cirka tio människor i ett hus det kan också vara mer om det är stort hus men om det är litet är det max tio.

Männen odlade och tillverkade spikar och vapen och andra bra saker.

Männen tog också hand om djuren. Men kvinnorna tog också ull från fåren dom gör också tråd för att sy kläder. Männen gjorde också båtar som var riktigt stora. 

Barnen gick inte i skolan utan de fick lär sig saker av sina mammor och pappor. Barnen fick hjälpa till med mycket bland annat att passa sina småsyskon.

Vikingarna bodde också med sin familj och släkt, släkten kallades ätt, tillsammans i byn, det är också viktigt att ha en ätt för den tar hand om huset och tar hand om dom som är sjuka dom gav dom också trygghet så ingen dör alltså dom som är sjuka och gamla.

På vikingatiden dog man tidigt man dog när man var 30 år gammal inte som nu när man är 80 år eller mer för dom sjukdomar som människor får sprider riktigt snabbt och det finns inga doktor det är därför man dör snabbt och sprider snabbt sjukdomar. Och ibland kan det vara att en mamma vill födda ett barn och mamman kan dö det är därför det är bra och viktigt med en ätt i sin familj eller släkt som kan hjälpa familjen.

I alla byar hade man en hövding, en hövding är den som bestämmer och är rikast och har den största båten och var den mäktigast av alla och han hade den största gården i byn han bestämmer också över andra byar och trakter, så dom tog hand om mycket. Och det är han som får först guld och järn eller också bron när dom ska resa och plundra och när dom har kommit tillbaka från andra främmande länder som dom har plundrat där.

 Vikingatåg

Vikingatåg är när männen ska resa med skepp och plundra. Plundra är när man tjuvar saker från dom andra länder tex England och Frankrike. Deras resor var svåra för ibland fångar dom andra vikingarna dom eller fångar dom deras slavar och ibland är det lätt att resa för dom får nästan alltid mycket saker när dom reser. Och ibland kan det bli hård strid när dom ska stjäla tex krig eller att någon dör där när någon dödar mannen.

Hur dom visste vägen till andra länder är att solen och stjärnor för dom hade inga kompass eller kartor.Dom är kända för sina resor för sina resor till långa sjöar till främmande länder. dom reser på våren och kommer tillbaka till hösten så det tar lång tid för att komma tillbaka. 

Vikingarna sålde järn, skinn, bärnsten och honung. Vikingarna köpte guld, silver, vackra tyger och smycken.

När dom hade kommit hem hade dom ju med sig trälar, järn och brons som dom delade först till hövdingen i byn sen till männen. Ibland när dom har delat brukar man bråka med kniv och svärd för det har inte blivit rättvist för dom männen  som har varit

med och plundrat och en av dom dör. Och dom gör också en stor fest i den stora festen

som dom är glada för dom sakerna dom har fått dom äter helstekt gris och öl och andra goda saker som dom tycker är gott.

Asatron

Innan Sverige blev kristna trodde vikingarna på asagudarna, den mäktigaste av dom var Oden. Oden var krigarnas gud och han hade ett långt vit skäg har en häst som heter Sleipner. Sleipner var riktigt snabb. Han fick ge en av sin öga till någon som bodde i en liten rund bro för att få veta vad det kommer att hända i framtiden. Onsdag har fått sitt namn efter Oden.

Det finns en till gud som var åskans gud och dagen torsdag har fått sitt namn efter Tor och den guden heter Tor hans uppdrag kan man säga är att slås med jättarna. När molen mullrade trodde nordborna att det var Tor som for fram med sin vagn och sin hammare som heter Mjölner. När det blixtrade trodde man att Tor slagit jättarna med sin hammare.

Frej var matens och skörden gud, det som var han uppdrag var att ge mat till alla och fredag har fått sitt namn av frej och freja för dom är syskon. Freja var kärlekens gud hon gav alla kärlek det var hennes uppdrag också Frejs.

Det dröjde innan vikingarna blev kristna. I slutet an vikingatiden blev vikingarna kristna. Hur dom blev kristna är att Europa var trötta på deras plundringar så dom skickade en man som heter Ansgard till Sverige, han förklarade vad det är för religion vad man får göra och vad man inte får tex: att inte stjäla eller döda någon.

Ansgard började bygga många kyrkor sen när han åkte hem förstörde vikingarna alla kyrkor. Sen sa dom om ni inte blir kristna så dödar vi er.Sen blev dom kristna och då började dom tro på Jesus. Det tog långt tid för Sverige att bli kristna, det tog ungefär 100 år.