Elevledda utvecklingssamtal!

Denna vecka har vi på Rosengårdsskolan haft många av våra utvecklingssamtal. För fjärde gången var det dags för våra elever i åk sex att planera och genomföra sitt eget samtal. Även om det är eleverna som planera och leder samtalet så är minst en av oss pedagoger med på samtalet. Lyssnar, förtydligar och ställer följd frågor om det skulle behövas, vilket det inte gör nu när eleverna går i sexan 😃

Vi började redan i juni att förberedda oss genom att eleverna blev inbjudna i ett nytt google classroom som heter just utvecklingssamtal

Vårt google classroom

.

I google classroom fanns en power point mall som eleverna skulle utgå från när de planerade sitt samtal. Eleverna gjorde färdigt sina presentationer innan sommarlovet men fick lite tid på sig under vår första skolvecka att träna på sin presentation inför sina klasskamrater. För många elever blev årets utvecklingssamtal väldigt viktiga eftersom de vet att vi under vecka 46 kommer att genomföra de muntliga nationella proven i svenska som andraspråk. Att presentera sitt lärande för sina föräldrar påminner mycket om en av delarna i nationella proven.

Vi tittade på kunskapskraven och en matris kring hur en bra presentation är samt hur man på ett bra sätt kan leda och föra ett samtal framåt. Utvecklingssamtalen är ett utmärkt tillfälle att träna den muntliga förmågan.

Eleverna började med att hälsa sina föräldrar välkomna till samtalet, de hade alltså med en tydlig och bra inledning på sin presentation. Därefter berättade de hur de har trivts under årskurs fem.

Hur har årskurs fem varit?

Sedan gick de vidare till att berätta om vad de har lärt sig under vårens arbete.

Vad har du lärt dig?

Tillsammans tittade vi sedan på måluppfyllelsen och omdömena, dessa fick eleverna hem redan i juni så föräldrarna var väl medvetna om deras barns måluppfyllelse. Eleverna fick också skriva ner vilka extra anpassningar de har och framför allt om det finns någon extra anpassning som de skulle behöva men som de idag inte har. Många väl genomtänkta förlag på extra anpassningar kom fram och som jag hela tiden hävdat så är det eleverna som är experter på vad de behöver och det visade de ännu en gång. 

Extra anpassningar 

Givetvis skrev vi också i en ny IUP, individuell utvecklingsplan. Eleverna valde ut ett eller två nya mål och vi lärare i arbetslaget hade valt ut ett gemensamt mål som vi kommer att arbeta med i alla ämnen under hösten och det är den muntliga kommunikations förmågan. Eleverna fick själv ge förslag på hur vi ska kunna nå deras IUP mål och givetvis skrev vi också ner hur skolan ska hjälpa eleven att nå målet eller målen.

IUP mål

Jag tror att vi alla lärare som suttit med på eleverna samtal är lika stolta över eleverna presentation och framsteg. Jag tror och vet att föräldrarna också är mycket stolta över sina barn. Eleverna är ju själv experter på sitt lärande, sina behov, sina styrkor och sina utvecklingsområden om vi bara tränar dem i det. Jag hoppas att jag ska få filma några samtal och kanske, kanske är det någon elev som vill lägga ut sitt samtal här på bloggen för att ni ska få se deras otroliga presentationer. 

Terminens första skrivuppgift!

Hoppas ni alla haft en skön och vilsam sommar och att ni är redo för en ny termin med nya utmaningar och uppgifter. Jag ser verkligen fram emot att träffa er alla och köra igång en ny termin. Här kommer terminens första skrivuppgift som också finns i vårt nya google classroom som heter Svenska ht - 17. Uppgiften kommer jag presentera för er under vår första lektion i svenska och den ska vara klar den 31 augusti. Ni kommer självklart att få se flera exempeltexter på olika nivåer. 

Längst nere i detta blogginlägg ser du vår planering och matrisen. När du skrivit färdigt din text, fått respons av din kompis och ändrat efter responsen ska du markera i matrisen var du tycker att din text ligger. Sedan kommer du att jämföra din matris med den matris jag fyllt i och förhoppningsvis tycker vi likadant om din text annars får vi diskutera texten :) .

Hallå Framtiden!

”Hon gick in genom dörren till sitt hem och något kändes inte som vanligt. Det var en olustig känsla. Den kröp på henne som en tjock dimma. Hon tittade sig omkring och upptäckte att framtiden satt på soffan. Hon hoppade till när hon såg honom och tog sig

för bröstet och sa "Gud vad du skrämde mig". Ja, svarade framtiden, det är kanske dags för det! Hon förstod inte varför han var så sur, hon hade väl inte gjort något. Han sa hårt "kom hit o sätt dig". Hon stannade upp men tog sedan ett andetag o gick

bort och satte sig bredvid honom. Han la fram papper o penna framför henne och sa bestämt "skriv!". Hon tittade förvirrat på honom o frågade "vad vill du att jag ska skriva?

Skriv vad du vill ska hända, sa han hårt. Vad jag vill ska hända? frågade hon. Ja, hur tror du att jag ska kunna ge dig det du vill ha, om jag inte vet vad det är, snäste framtiden

tillbaka. Jag har gått här i flera år nu o lyssnat på ditt velande. Jag har givit dig det jag trott att du velat ha men direkt när du har fått det ångrar du dig o vill ha något annat.

Jag är trött på detta, nu får det vara nog med att slösa min tid! Nu är det dags för dig att beskriva i detalj vad det är du vill ha så att jag kan ordna det till dig!

Hon tittade på honom storögt o såg prestationsångesten närma sig från sidan. Du stannar där! sa framtiden hårt och pekade på prestationsångesten, han stannade upp och backade sakta tillbaka till var han kom ifrån. Ångesten gjorde också ett tappert försök att närma sig men även han fick framtidens dödande blickar mot sig. Hon fick helt enkelt sitta här helt själv - utelämnad och skriva. Hon kom inte undan. Hon tog sakta pennan i sin hand.... Inte kunde hon ana att denna händelsen skulle förändra hennes liv totalt!”

/Anna Silverdotter - Copyright

Anna Silverdotters text tänkte jag skulle inspirera dig till att skriva kring din egen framtid.

Jag vill veta hur du ser på din framtid och vad du vill göra med den. Skriv och berätta för mig. Texten kan börja där Annas text slutar, skriv i ”jag-form” och försök beskriva hur du

tänker kring din framtid och använd gärna mycket känslor (adjektiv).

Lokal pedagogiskplanering

Sva

Narrativ och återberättandetext

Åk 6

Sofie Nilsson

Under detta arbetsområde kommer du att få läsa olika exempel på berättande och återberättande texter, hitta strukturer och viktiga delar i denna typ av text. Vi kommer att repetera begrepp som är viktiga att känna till när man skriver berättande och återberättande texter. Arbetsområdet avslutas med att du ska får en början på en text  som du ska skriva en fortsättning till. I din berättelse ska det finnas en tydlig koppling till uppgiften. Du ska beskriva personer bland annat dig själv och miljöer så tydligt att den som läser din text kan leva sig in i karaktärer, tid och rum. Texten ska vara skriven i Jag form.

Vecka:  33, 34 och 35 . Den 31 aug - 17 ska uppgiften vara klar

Arbetsmetod:

Fas 1 – Genomgång av målen för arbetsområdet.  

Fas 2-  Vi repeterar de språkliga dragen i en berättande och återberättande text bland annat genom att lyssna på ett you tube klipp om berättande texter. Vi läser olika berättande texter, först en från Zick Zack och sedan exempeltexter från skolverket. Vi markerar de språkliga dragen och bedömer texterna tillsammans utifrån en matris.  Vi kommer att jämföra olika texttyper med varandra och titta på vilka språkliga drag och strukturer som finns i vilken texttyp.

Fas 3 – Ni kommer att i par få skiva delar av en berättande text tillsammans. Först kommer ni att få träna på att skriva en orientering och därefter kommer ni att få träna på att skriva ett problem.

Fas 4- Du skriver enskilt en text utifrån en början. Uppgiften ligger i google classroom som heter När framtiden hälsade på. Till er hjälp har ni vår lärmatris samt några exempeltexter.. Texten ska vara klar fredagen den .

Lärandematris: berättande och återberättandetext                     

Jag…	E	C	A
Koppling till uppgiften	Jag följer instruktionen	Jag följer instruktionen.	Jag följer instruktionen.
har med rubrik, början, mitten och slut. Viss språklig variation och struktur som är	Jag har en rubrik och en enkel inledning som svarar på frågorna när, vem/vilka och var.	Jag har en rubrik som passar till texten. Jag har en tydlig inledning som svarar på frågorna när, vem/ vilka, var och varför.	Jag har en rubrik som lockar till läsning och väl passar till texten. Jag har en tydlig inledning som svarar på frågorna när, vem/ vilka, var och varför. Inledningen ger läsaren en tydlig bild av vad hela texten kommer att handla om.
	Jag räknar upp händelser i den ordning de händer.   Jag använder några enkla tidsbindeord som t ex sedan och efteråt. Tidsorden är ofta i början av meningarna.	Jag berättar kortfattat om händelser och huvudpersonernas upplevelser om det som händer. Händelserna och upplevelserna hänger tydligt ihop för det mesta. Jag använder flera tidsbindeord som t ex sedan, efteråt, samtidigt och plötsligt. Tidsorden är ofta i början av meningarna.	Jag berättar utförligt och detaljerat om händelser och upplevelser. Händelserna och upplevelserna hänger tydligt ihop. Jag använder många olika tidsbindeord. Orden inleder meningar och passar väl in i sammanhanget.
	huvudsak fungerande sätt	relativt väl fungerande	väl fungerande
skriver så att läsaren förstår Skriver olika slags texter med	Jag skriver så att läsaren förstår det allra viktigaste i texten. Läsaren förstår vem det är som berättar.	Jag skriver så att läsaren nästan hela tiden förstår vem det handlar om, varför personerna känner och agerar som de gör och hur problemet löses. Jag använder samma berättarperspektiv nästan hela tiden.	Jag skriver så att läsaren hela tiden förstår vem det handlar om, varför personerna känner och agerar som de gör och hur problemet löses. Jag använder samma berättarperspektiv hela tiden.
	Jag gör försök till styckeindelning,	Jag delar delvis in texten i stycken på ett sätt som gör texten lättare att förstå.	Jag delar in texten i stycken på ett sätt som gör texten lättare att förstå.
	Några verb är skrivna i preteritum. begripligt innehåll	Nästan alla verben är skrivna i preteritum. Relativt tydligt innehåll	Alla verb är i preteritum. tydligt innehåll
beskriver Skriver texter som innehåller	Jag beskriver kortfattat hur huvudpersoner känner och ser ut. Jag  beskriver miljön på ett enkelt sätt. enkla gestaltande beskrivningar	Jag beskriver hur personer känner genom att beskriva ansiktsuttryck, kroppsspråk, vad personer gör eller vad de säger. Jag beskriver miljön (lukt, smak, utseende) på ett utvecklat sätt som gör att läsaren kan se det framför sig. utvecklade gestaltande beskrivningar	Jag beskriver detaljerat och på flera olika sätt hur personer känner genom att beskriva ansiktsuttryck, kroppsspråk, vad personer gör och vad/ hur de pratar. Jag beskriver miljön (lukt, smak, utseende)  på ett välutvecklat sätt som gör att läsaren tydligt kan se miljön framför sig. välutvecklade gestaltande beskrivningar
skriver hela meningar, stavar rätt och använder olika skiljetecken rätt. Använder grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett…	Meningarna har ofta rätt ordföljd.	Meningarna har nästan alltid rätt ordföljd.	Meningarna har rätt ordföljd och är uppbyggda på olika sätt. (Meningarna inleds t ex på olika sätt och är olika långa.)
	Vanliga ord är oftast rättstavade. Läsaren förstår vad jag menar även när jag stavat fel.	Vanliga ord är rättstavade.	Nästan alla ord är rättstavade.
	Jag använder stor bokstav och punkt på rätt sätt för det mesta. I huvudsak fungerande sätt	Jag använder olika skiljetecken som t ex punkt, frågetecken och utropstecken rätt för det mesta. relativt väl fungerande sätt	Jag använder olika skiljetecken som t ex punkt, frågetecken och utropstecken rätt. väl fungerande sätt