Landskapsarbete - bedömningsuppgift 2 och 3

Vi kommer under veckorna som kommer att arbeta med göra jämförelser mellan två landskap i Sverige. Du väljer själv vilka landskap du vill lära dig mer om för att sedan kunna göra jämförelser mellan. Vi kommer tillsammans att arbeta med Skåne och Lappland så dessa landskap får du inte välja. Som stöd använder vi stödstrukturen nedan som vi kommer att gå igenom när vi tillsammans arbetar med Skåne och Lappland. Ditt arbete ska vara färdigt måndagen den 19 okt - 15. 

Landskapsarbete

1. Välj vilka två landskap du vill veta mer om

2. Ta reda på fakta om dina landskap i Upptäck Sverige och en valfri källa.

3. Skriv in din fakta i stödstrukturen

4. Visa strukturen för Sofie

5. Skriv två faktatexter om de landskap du har valt. Använd rubrikerna i stödstrukturen.

6. Välj ut tre skillnader och tre likheter mellan landskapen. Mall för hur du skriver detta        kommer du att få.

Stödstruktur – landskap

Var i Sverige ligger landskapet?	Vilka är landskapen bredvid?	Hur många bor i landskapet?
Hur ser naturen ut? (Naturtyper och naturområden)	Vilka stora orter finns?	Berg, sjöar, älvar
Landskapsdjur/ landskapsväxt	Kända platser, personer, byggnader?	Städer

Kompetensutvecklingsdag - lov

På tisdag 29 sep - 15 är det kompetensutvecklingsdag för oss lärare, det betyder att alla elever är lediga. Fritids är öppet somvanligt för dem som har anmält att de kommer. Hoppas ni får en härlig vilsam dag. 

Vi lär oss google drive

Idag har vi i 4a haft genomgång på hur man arbetar med google Drive, en datortjänst som alla elever har tillgång till både hemma och i skolan. Vi tränade på att logga in och när vi efter mycket om och men hade kommit in så skapade vi mappar där vi kommer att lägga våra arbeten i olika ämnen.

Genom att spara våra arbeten och texter på datorn kan vi gå tillbaka och ser hur elevernas texter efter hand förändras och förbättras. Eleverna har också möjlighet att arbeta med sina skoluppgifter hemma och kan på ett enkelt sätt få respons på sina texter.

Google drive

Midya har blivit duktig på att logga in

Samarbete mellan Hussein och Ali

Anel och Dirshe

Abdirahman tränar på att skicka mail

Ma - prov

Ma - prov

Vi har ett bedömningstillfälle i matte under vecka 41.
4A har det på torsdag 8/10
4B har det på tisdag 6/10

Du kommer att bedömas i följande:
·        Storleksordna tal
·        Läsa av tallinje
·        Förstå hur tal är uppbyggda
·        Räkna hälften och dubbelt
·        Förstå talmönster
·        Använda strategier i problemlösning

NO - prov

NO - prov

Jag vill påminna om bedömningstillfället vi har i biologi.
Det kommer vara under förmiddagen, onsdag den 30/9.

Klicka på biologi så har du all fakta som du behöver kunna inför provet. Det handlar om grupperingar av djur.

Lycka till
Reine

Filmer om olika djur

Titta gärna på dessa filmer hemma så att ni kan repetera vad vi har lärt oss:

http://www.ur.se/Produkter/162269-Tax-och-Tass-Reptiler-och-faglar

http://www.ur.se/Produkter/162270-Tax-och-Tass-Fiskar-och-grodor

http://www.ur.se/Produkter/162271-Tax-och-Tass-Sma-daggdjur

Fiskar

Fiskar

Fiskar är gjorda för ett liv i vatten. Deras kroppar är långsmala och formade så att de lätt glider fram genom vattnet. Fiskarna får fart genom att vifta med stjärtfenan. Med de andra fenorna kan de styra och bromsa.

Fiskarnas hud är täckt med små hårda plattor som kallas fjäll. En fisk har lika många fjäll hela livet. När fisken är liten är fjällen pyttesmå. Sedan växer de med fisken när den växer.

Fiskar har inga lungor. De andas med gälar i stället. Fiskarna behöver inte simma upp till ytan för att hämta syre ur luften. De kan använda syre som finns i vattnet. Fiskarna öppnar munnen och låter vattnet strömma in. Då passerar vattnet förbi gälarna. Där fångas syret in. Sedan släpper fisken ut vattnet genom en springa under gällocket.

De flesta fiskar har en simblåsa inuti kroppen. Den är fylld med gas och ser ut som en liten ballong. Simblåsan gör att fiskarna flyter. Fiskar som inte har simblåsa måste simma hela tiden för att inte sjunka, till exempel makrillar och hajar.

Kräldjur

Kräldjur

Ormar och ödlor tillhör kräldjur, ett annat ord för kräldjur är reptil. De är växelvarma och det betyder att deras kroppstemperatur ändras när temperaturen ändras i luften omkring dem. När det blir kallt ute blir kräldjurens kroppar kalla och de blir slöa och långsamma. För att få fart på kroppen behöver de värme. Det är därför man ofta ser ormar och ödlor ligga uppe på stenar i solen.

Ormar växer hela livet. Efter ett tag blir skinnet för trångt. Då kränger ormen av sig det. Därför kan man ibland hitta tomma ormskinn i naturen. Skinnet känns som tunt genomskinligt papper.

Ormar har en lång, kluven tung som de ofta sticker ut i luften. Det ser ut som om de smakar på luften och det är precis vad de gör. Tungan fångar upp dofter. På så sätt kan en orm spåra sitt bytesdjur när den jagar.

Ormar hör ingenting, men de kan känna hur marken darrar när någon går på den. Därför märker de oftast om en människa närmar sig och slingrar sig iväg. Ormar är rädda för människor.

Ormar lägger ägg.

Groddjur

Groddjur

Alla svenska groddjur börjar sitt liv i vatten. 

På våren lägger groddjuret ägg i dammar och sjöar. 

När äggen kläcks kommer det fram yngel som lever som ett vattendjur. 

När de blir vuxna förvandlas de till landdjur. 

De får ben och svansen försvinner, de andas med lungor och gälarna försvinner. 

Deras matvanor ändras också, som yngel äter de vattenväxter och när de är vuxna groddjur äter de insekter, maskar, sniglar och andra småkryp.

I vårt land finns det två grupper med groddjur:

I första gruppen räknas grodor och paddor.

I andra gruppen räknas groddjur som har svans och liknar ödlor tex vattensalamander.

Groddjuren sover djupt hela vintern. En del grodor gräver ner sig i gyttjan på botten av en damm eller sjö. Då andas de genom huden. Andra grodor sover uppe på land, i djupa hålor i marken. Så gör också paddor och vattensalamander.

Dictogloss - vi tränar på att skriva faktatexter

I torsdags började 4a sitt arbete med att skriva faktatexter. Vi har under terminens första veckor skaffat oss kunskaper och byggt upp förförståelse om Sverige och om våra landskap, denna kunskap ska sedan finna med i våra texter. Innan vi kan skriva en faktatext måste vi lära oss hur en faktatext är uppbyggd och därför gjorde vi en dictogloss. Här nedan kan du läsa om vad en dictogloss är och hur den går till.


Dictogloss

En övning som tränar eleverna i att lyssna, tala, läsa och skriva. I korta drag går den till så här:

·         Läraren läser en text minst två gånger utan att eleverna gör någonting annat än att lyssna.

·         Läraren läser texten ännu en gång men nu ska eleverna anteckna så mycket som möjligt i form av       stödord.

·         Två och två får nu eleverna jämföra sina anteckningar och försöka återskapa texten tillsammans.

·         Två par går samman och gör om samma moment, det vill säga jämföra sina anteckningar och               skriva om texten.

·         Eleverna skriver med hjälp av gruppens anteckningar ner texten på nytt. Detta kan också göras            gruppvis. Därefter får de möjlighet att jämföra sina egna texter med ursprungstexten som läggs på      whiteboarden.

    Övningen syftar inte till att texten ska skrivas om exakt, utan att skapa reflektion och att eleverna       utnyttjar sina språkkunskaper.

Texten vi användes oss av finns här.

Det var första gången som 4a gjorde en diktogloss och jag tycker att det gick överförväntan. Eleverna lyssnade intensivt och ansträngde sig verkligen för att få med alla viktigt fakta. Detta arbetssätt kommer vi att jobba vidare med. 

Faktatext

Nu är det dags att skriva faktatexter, faktatexterna ska handla om Sverige och om våra landskap. Vi kommer att börja med att gå igenom vad en faktatexter är, syftet med texten och vilka språkliga drag texten har. I läroplanen står det att eleverna ska lära sig:

"strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator." 

Vi kommer att börja med att läsa faktatexter tillsammans i helklass för att kunna diskutera vad som bör finnas med i en faktatext och hur vi ska skriva för att det ska bli en faktatext.

Här kan du ser hur jag kommer att bedöma din förmåga att skriva faktatexter!

	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Nivå 4
Söka information Söka, välja ut och sammanställa information från olika källor. Helhetsbedömning.	Jag kan tillsammans med en vuxen söka information i böcker/Internet och göra en enkel sammanställning.	Jag kan till viss del på egen hand söka information i böcker/Internet och göra en enkel sammanställning.	Jag kan på egen hand söka information i olika källor. Jag kan göra en tydlig sammanställning.	Jag kan effektivt söka information från olika källor ex faktaböcker, uppslagsverk och hemsidor. Jag kan göra en väl strukturerad sammanställning.
Skriva Struktur	Jag kan tillsammans med en vuxen skriva en faktatext där strukturen går att följa, jag berättar så att andra förstår.	Jag kan på egen hand skriva en faktatext där strukturen går att följa, jag berättar så att andra förstår.	Jag kan på egen hand skriva en faktatext där strukturen är tydlig. Jag berättar oftast tydligt så att andra förstår. Jag skriver varierade meningar.	Jag kan skriva en text där strukturen är tydlig och har ett bra flyt. Jag berättar tydligt så att andra förstår. Jag skriver korrekta och varierade meningar.
Innehåll	Jag kan tillsammans med en vuxen skriva en enkel faktatext med enstaka beskrivningar. Jag radar upp fakta.	Jag kan på egen hand skriva en enkel faktatext med beskrivningar. Jag radar upp fakta.	Jag kan på egen hand skriva en mer utvecklad faktatext med beskrivningar.	Jag kan skriva en utvecklad faktatext som har tydliga och utförliga beskrivningar.
Stavning	Jag kan tillsammans med en vuxen skriva texter där de flesta ord är rätt stavade.	Jag är ganska säker på att stava rätt.	Jag stavar oftast rätt och de stavfel jag gör stör inte förståelsen.	Jag stavar de flesta ord rätt.
Skrivregler, skiljetecken.	Jag kan tillsammans med en vuxen skriva meningar med stor/ liten bokstav och punkt.	Jag kan skriva meningar med stor/ liten bokstav och punkt.	Jag använder oftast skiljetecken på rätt plats.	Jag använder skiljetecken på rätt plats.
Språk språklig variation, meningsbyggnad	Jag kan tillsammans med en vuxen skriva texter där jag ibland varierar mitt ordval. Orden i meningen är ofta i rätt ordning.	Jag kan skriva texter där jag ibland varierar mitt ordval. Orden i meningen är ofta i rätt ordning.	Jag kan skriva texter där ordvalet är ganska varierat. Orden i meningarna är oftast i rätt ordning. Meningarna är olika långa, innehåller sambandsord och börjar på olika sätt.	Jag kan skriva texter med passande och varierat ordval. Jag skriver korrekta och varierade meningar som börjar på olika sätt, innehåller både huvudsats och bisats.

Det var dans och hålligång!

På musiken arbetar vi nu med låten "Guld och gröna skogar".
Här kommer en länk till låten med text.

Guld och gröna skogar

Homework till Thursday, September 27

Don't forget that you can practice your spelling on glosor.eu ;)

Glöm inte att du kan träna stavningen på glosor.eu

Forntiden 1: Istiden och stenåldern

Imorgon kommer 4a att repetera vad vi lärt oss om istiden. Vill du repetera hemma så
titta gärna på filmen. Även ni från 4b får gärna titta på filmen för vi kommer att börja
med istiden på onsdag eller torsdag.

Vi tränar på att hitta i kartboken

Enligt Lgr 11 och kursplanen i geografi ska eleverna ha kunskaper om namngeografi, känna till namn och lägen på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav och vatten.

Vidare ska de ha kunskaper om kartan och dess uppbyggnad. Därför har vi under veckan arbetat med kartboken. Vi har tränat på att slå i registret, tittat i innehållsförteckningen och börjat att titta på vilka karttecken det finns i en kartbok och vad de de olika tecknen betyder.

Nästan alla eleverna nådde lektionens mål " att kunna hitta i ett register". Nästa vecka arbetar vi vidare med kartboken.

Hjälp oss att hjälpa!

Bild lånad av Unicef

Nu har vi startat en insamling via Rädda Barnen där alla kan skänka pengar till det lopp för personal och elever den 25 september 10.00. Målsumma är att vi tillsammans lyckas samla ihop 25 000 kr :). Pengarna är märkta att gå till Rädda Barnens arbete med barn här i Sverige.

För att stödja insamlingen så går ni in på följande länk 

http://www.raddabarnen.se/stod-oss/egen/alla/rosengardsskolan-springer-for-barn-pa-flykt/.

Fåglar

Fåglar.

Fåglar är gjorde för att flyga och det kan man se på deras vingar. Det finnas andra sätt också att se att fåglar kan flyga och det är att deras kroppar är lätta och deras skelett är ihåligt och innehåller luft.

Det finns några fågelarter som är för tunga och har för små vingar för att kunna flyga tex strutsar och pingviner. Alla fåglar som finns i den svenska naturen kan flyga.

Fågelns kroppsdelar:

 Vingar

Vingar ser olika ut på olika slags fåglar. Stora breda vingar har fåglar som segelflyger högt upp i luften och spanar efter byten. Dit hör örnar och andra rovfåglar.

Korta breda vingar har gråsparvar och andra många andra små fåglar. Med sådana vingar kan de göra tvära svängar bland buskar och träd för att fly från jagande rovfåglar

Smala, spetsiga vingar är bra för tornseglare och falkar som måste kunna flyga snabbt för att fånga sina byten

Näbbar

Däggdjur

Däggdjur – vad är det?

Ett däggdjur är ett djur som har päls på kroppen, fyra ben, föder levande ungar, ger sina små ungar mjölk, andas med lungor, lever på marken och kan hålla sig varma.

Det finns några undantag: Vi har sälar och valar som simmar i havet och vi har fladdermöss som flyger och sen är människan också ett däggdjur och vi har inte fyra ben eller päls.

Däggdjuren är gjorda för att leva i olika sorters natur och för att äta olika sorters mat. Därför ser våra däggdjur så olika ut.

Pälsen gör att däggdjuren håller värmen när det blir kallt. Deras kroppar håller samma temperatur, man säger att dem är jämnvarma. Människor och andra däggdjur som saknar päls har i stället ett lager med fett under huden som håller kroppen varm.

Alla djur behöver andas för att kunna leva och däggdjur andas med lungor för att få i sig det viktiga ämnet syre.

Naturlandskapet förändras

Idag har 4a arbetat med hur vårt naturlandskap har förändrats och fortfarande förändras trots att vi inte märker det. Vi människor gör en del förändringar när vi bygger vägar och städer men även naturens krafter påverkar landskapet, vindar kan flytta sand och jord, vattnet som rinner genom landskapet förflyttar jord, grus och stenar och  havets vågar bryter sönder stora klippor. När krafter som vind och vatten förändrar landskapet kallas det för erosion.

Vi läste också om istiden som var för mer än 25 000 år sedan, då var Sverige täckt av is och snö. Isen var på en del ställen 3 km tjock och väldigt tung. Isen tryckte ner marken under sig, när isen smälte höjer sig marken långsamt och det kallas landhöjning.

När isen smälte för ungefär 18 000 år sedan bildades stora sjöar, spetsiga berg hade blivit runda av isen. Stora stenar hade flyttats till nya platser. Från början var landskapet alldeles öde men när det blev varmare började det växa. När det kom växter kom djur för att äta växterna. Efter ett tag kom det också människor hit.

Vi upptäckte att det var en ganska svår text att läsa och att det inte räcker att läsa texten endast en gång utan att man måste läsa den flera gånger och kanske anteckna svåra ord och viktiga punkter. Vi kommer att träna mer på att både läsa och skriva egna faktatexter.

Vill du lära dig mer om istiden kan du titta här. Det finns även många andra filmer om istiden på you tube. Hittar du någon bra så säg till mig så kan jag länka till den här på bloggen.

Vår tankekarta efter att ha läst texten.

Föräldramöte 15 sep - 15

Hej alla föräldrar!

Tisdagen den 15 sep klockan 17.00 är det föräldramöte här på Rosengårdsskolan.

Alla samlas först i matsalen för att diskutera punkter som skolrenovering, skolplikt,simning,
föräldracafé mm.

Efter denna gemensamma stund följer ni med till de klasser ni har era barn i. Det kommer att finnas fika till försäljning. Pengarna kommer att skänkas till Rädda barnens verksamhet för flyktingar.

Varmt välkomna!

Bedömningstillfälle 1, geografi

Onsdagen den 23 sep - 15 kommer 4a och 4b ha sitt första bedömningstillfälle i geografi.
Det jag kommer att bedöma då är om ni kan några av Sveriges landskap, sjöar, några städer samt hur man delar in Sverige i tre delar när man tex pratar om vädret. Du kommer att få en blindkarta där du ska sätta ut de landskap, sjöar och städer som du kan. Träna gärna med hjälp av Seterra eller Webbmagistern, länkarna finns här bredvid.

Karta med städer

Karta med våra tre indelningar av Sverige

Våra landskap

Däggdjur

Exempel på däggdjur

Katt                     Lejon                   Fladdermus

Tiger                    Kanin                   Apa

Häst                     Elefant                Människa

Varg                    Zebra                  Får

Hund                   Säl                       Lamm

Björn                   Val                      Hjort

Leopard              Mus                     Älg

Åsna                    Räv                      Bäver
Noshörning          Ekorre                

Besök av tandsköterskan

Idag hade både 4a och 4b besök av vår tandsköterska. Alla elever fick öva på att borsta tänderna på rätt sätt och vi fick dessutom skölja tänderna med fluor. Vi kommer under terminen att fortsätta att borta tänderna och skölja med fluor för att skydda våra tänder och skapa en god tandhälsa

Sexornas gamla blogg

Några av er har frågat om ni kunde få gå in och titta på våra fd sexors gamla blogg så jag lägger den som en länk här. På bloggen kan ni hitta filmer och texter om olika arbetsområden, titta under fliken etiketter om det är något speciellt ämne ni letar efter.

Ha det bra!

Tack för denna veckan!

Tack för en härliga vecka med mycket kunskap och lärande i både 4a och 4b.
Denna vecka har vi verkligen hunnit beröra många ämne, från fakta om Sverige, till kontinental plattor och Pangea, tsunamis och vulkanutbrott och även en lång diskussion i 4a om andra världskriget, Hitler och koncentrationsläger.

Det är verkligen en glädje att få undervisa så kunskapstörstande elever som verkligen vill lära sig mer.

Jag hoppas att ni får en härlig och vilsam helg! Har ni inget att göra och vill lära er lite mer inom något ämne så gå in på länkarna för att träna mer :).

Här är en film om vulkaner.

Sverige film

Fakta om Sverige

Sverige

Sverige är ett smalt och ganska långt land. Det är 1572 km långt faktiskt. Sverige sitter ihop med Finland längst upp i norr och med Norge på västra sidan. Runt resten av Sverige är det hav. Om du vill åka till Danmark kan du åka över Öresundsbron. 

I Sverige bor det ungefär 9 miljoner människor. Det är inte så många om man tänker på hur stort Sverige är. Åtminstone inte om man jämför med vissa andra länder i Europa. De flesta människorna bor i städer i södra delen av Sverige - precis som du och jag. Men i Sverige finns så mycket mer än bara städer. Det finns stora, stora skogar och stora brusande älvar och mycket mer såklart.

För längesedan

Sverige har inte alltid sett likadant ut. Landskapet förändras hela tiden, fast det kan gå väldigt långsamt. Det kan vara svårt att upptäcka. Ett berg kan se

likadant ut i tusentals år men berget förändras faktiskt lite grann hela tiden. Förändringarna omkring oss beror på många olika saker. Vissa är naturliga medan andra beror på oss människor.

Idag är nämligen nästan hela Sverige påverkat av människorna på olika sätt. En motorväg är ett tydligt exempel. Men motorvägen lämnar också spår i naturen

som är svårare att upptäcka.

En del förändringar kan hända plötsligt. Kraftiga skyfall (regnskurar betyder det) kan skölja bort mängder av jord och på bara några sekunder förändras landskapet kanske då.

Sveriges delar

Sverige är uppdelat i många mindre delar. Men gränserna mellan delarna finns bara ritade på kartor. De syns ju liksom inte när du är ute och går eller flyger.

Sverige har 25 landskap. Du känner säkert igen namnen på några (Bohuslän, Västergötland eller Lappland kanske?). Alla är speciella på sitt sätt. Naturen i

landskapen kan se olika ut, man kanske jobbar med olika saker och man pratar lite olika, med olika dialekter.

Var bor vi?

Nästan alla svenskar bor i en stad. Det kan vara en liten ort med några hundra invånare eller en storstad med flera hundratusen. Det finns flest städer och orter i södra och mellersta Sverige. Där bor det också flest människor. En del bor på landet utanför staden eller på en ö i skärgården eller i vildmarken. Platser där det inte bor så många människor kallas för glesbygd.

Vilka är vi?

Du är en av 9 miljoner människor som bor i Sverige. Alla vi som lever i samma land har mycket gemensamt. Vi måste följa samma lagar, gå i skola i minst 9 år och handla med samma slags pengar i affären. Men vi kan också leva väldigt olika liv. Vi kan bo på olika sätt, ha olika intressen, tala olika språk och tycka olika. Ungefär en miljon av alla svenskar är inte födda i Sverige eller har föräldrar som inte är födda här. De har flyttat hit från ett annat land. Några har flyttat till Sverigefrivilligt medan andra inte ville det egentligen utan har tvingats flytta. Kanske var det krig i det land de kom ifrån eller så kanske man inte fick något jobb eller så blev man förföljd för att man hade fel åsikter.

Vad arbetar vi med?

Det vanligaste slags arbetet i Sverige är att få betalt för att göra olika slags tjänster åt andra. Det kan vara att laga mat på en restaurang, klippa någons hår, vara lärare, köra färja eller ta hand om dem som är sjuka och mycket annat. Vissa människor arbetar med att tillverka saker. Det kan vara allt ifrån bilar till skruvar eller glasspinnar. Vissa arbetar i stora industrier och andra på kontor.

Hur använder vi naturen?

Sverige har väldigt omväxlande natur. Från naturen får vi mat, vatten och det vi behöver för att bygga och tillverka saker. Vi får också el från naturen, visste du

det? Sådant som vi på olika sätt har nytta av i naturen kallas naturtillgångar. Av naturtillgångarna kan man tillverka olika saker. Man tillverkar dessa saker, eller

produkter med ett annat ord, i industrier som är som stora fabriker.

•I bergen kan man hitta järn och metaller.

•På åkrarna växer säd och grönsaker.

•Från bondgården får vi mat.

•Från älvarna för vi el.

•Från haven får vi fisk som vi kan äta.

•Av skogens träd kan vi göra papper och virke att bygga

saker av.