Kamrat - och lärarrespons!

Vi börjar nu bli färdiga med våra berättande texter som på fredag ska skickas till författaren Anette Eggert, som sedan kommer läsa alla texterna och ge respons. Vi har därför ägnat denna veckan åt olika typer av respons. Vi började med att gå igenom vår lärandematris ytterligare en gång för att vi verkligen skulle förstå vad de olika delarna betyder. Därefter delades eleverna in i par eller tre och tre, de delade sin text med kamraten via driven. Alla fick i uppgift att lyssna igenom kompisens text med hjälp av Intowords eller läsa den ett par gången.Kompisens uppgift var sedan att ge respons genom att markera i vår lärandematris var texten befanns sig eller kommentera saker i texten genom att markera de delar av texten som de tyckte var bra eller saker som de tyckte behövde förbättras.

De elever som valde att ge kommentarer genom att markera delar av texten i driven skulle också skriva ner två stjärnor och en önskan. Det är väldigt roligt att se hur bra det går med kamratbedömningen nu i åk fem. I  fyran var det svårt och man ville varken ge eller ta emot feedback. Nu har alla förstått vinsten med att både ge feedback men framför allt med att få feedback och få möjlighet att förändra och förbättra sin texter tills man når nästa nivå. Eleverna delar självmant texterna med varandra, både inom klassen men även mellan klasserna.

Det var en stor glädje att bara sitta och lyssna på elevernas kommentarer och sedan läsa vad de skrivit till varandra. Här kommer några citat:

"Härlig orientering, jag vill verkligen läsa vidare".
" Din text är så läskig så jag vågar knappt läsa vidare den".
" Här skulle du kunna använda ett annat tidsord till exempel plötsligt".
" Du saknar gestaltande beskrivningar,"
" Vad menar du här, kan du utveckla så att jag förstår lite bättre."

Kommentarerna de ger till varandra skrivs och sägs hela tiden med välmening och det bygger på ett tryggt arbetsklimat och en stor förståelse för varför vi ger varandra feedback.

När kamratresponsen var gjorde satte sig eleverna och gjorde de ändringar som behövdes för att förbättra sin text. Därefter har en elev i taget suttit med mig och läst igenom texten och markerat var i matrisen texten ligger. Oftast är jag och eleven överens och vi kan på ett bra sätt diskutera hur eleven ska komma vidare i sitt skrivande. Några elever har varit nöjda med sin text och några har frågat om de får utveckla den ännu lite till och självklart får man det.

Här ser ni delar av en lärandematris som en elev fyllt i. 

Det jag ser att vi behöver utveckla är våra lösningar på problemet i texten. Lösningen uppstår oftast väldigt fort, kanske för att eleverna vid det här laget börjar bli lite trötta men jag är säker på att om vi vid nästa tillfälle vi skriver berättande text, arbetar lite extra med just denna del så kommer eleverna att utveckla detta också, precis som de gjort med sina gestaltande beskrivningar.

Snart kan ni läsa våra texter här på bloggen!

Två spännande besök hos femmorna!

En spännande vecka börjar lida mot sitt slut. Vi i femman har haft två fina besök under veckan. I tisdags var Skolverket på besök för att filma hur vi arbetar med digitala hjälpmedel. Vi blev filmade under två lektioner och sedan fick tre elever äran att bli intervjuade, vilket inte alltid är så lätt. Men jag är mycket stolt över hur ni elever hanterar våra besök, artiga och trevliga och visar en stor vilja att visa och berätta. Trots att tekniken råkade strula mer än vanligt arbetade ni på och hittade lösningar på problemen trots att ni hade filmkameror runt om er. Det ska bli spännande att se filmen längre fram i vår.

I onsdags hade vi besök nummer två och då var det författaren Anette Eggert som var på besök hos oss. Anette berättade om sina böcker och sitt yrke och vi fick prova att skriva en kortare text där målet var att ljuga minst fem gånger, gärna fler. Det blev knäpptyst i båda klassrummen och endast knapprandet på tangenterna hördes. En fröjd för oss lärare att se glittret och glädjen hos våra elever när de skrev som fingrarna glödde.

Här skriver eleverna i 5b så att tangenterna glöder. Ingen vill sluta.

Anettes sex tips för hur man blir en bättre skribent.

Anette berättade hur hon bygger upp en historia och vi fick vara med och skapa en historia på två minuter. Vi jämförde Anettes struktur med vår och lärde henne att den första delen i texten kallas orientering. Vi fick också höra vilka sex saker som var viktigast att tänka på när man är författare och vi stannade länge vid punkt tre som var gestaltande beskrivningar. Anette menade att det alla författare vill bli världsbäst på det är att gestalta. Eleverna fick mycket beröm dels för att de visste vad ordet gestalta betyder men också för att de visade att de redan är väldigt duktiga på det.

Många händer uppe i 5a, alla ville vara delaktiga när vi skulle skriva en gemensam historia.

Ett fantastiskt besök som tog slut alldeles för fort, vi tar med oss många av Anettes tips till vårt eget skrivande. När vi skrivit färdigt våra berättande texter har vi fått äran att skick dem till Anette för att få feedback, det kommer göra oss till ännu bättre skribenter.

Tusen tack för ditt besök Anette, vi ses snart igen!

Berättande text

Efter att ha avslutat vårt skrivande av argumenterade texter var det i tisdags dags att skriva berättande texter igen. Det är den texttyp som har varit svårast för våra elever och därför den texttyp som oftast återkommer i vårt årshjul, där vi har planerat vilka texttyper vi arbetar med och när, vilka arbetsområde vi ska arbeta med och hur vi ska arbeta med läsförståelse. Eleverna hade två önskemål, dels att själv få välja vad de vill skriva om och delas att få skriva i par. Med viss tvekan gav jag med mig när det gällde båda önskemålen.

För de elever som tycker att det är svårt att komma på vad de ska skriva om visade jag två bokomslag som vi diskuterade och funderade kring. Vad kunde denna boken handla om? Vem är huvudpersonen? Vad är det för typ av bok? Eleverna visade på stor fantasi och en glädje för att få börja skriva.

En av bokomslagen eleverna får skriva sin text om.

Bokomslag nummer två som eleverna får skriva om.

Vi gick igenom strukturen och syftet med en berättande text och det kan alla våra femmor nu. Vi samtalade också om språket i en berättande text och tränade på att gestalta några enkla meningar. Men det enda elever vill var att få sätta igång att skriva, vilken otroligt stor skillnad det är från i årskurs fyra då det var segt och svårt att komma igång och fantasin infann sig aldrig riktigt. 

Mahmoud och Hassan ville ha stöd av våra tidsord och la fram dem på mattan..

På onsdag har vi turen att författaren Anette Eggert kommer på besök och vi hoppas att vi ska få stöd och hjälp att utveckla vårt skrivande ytterligare lite till och kanske kommer vi få veta vad hennes bok egentligen handlar om. 

Läsförståelse

Under veckan som gått och veckan som kommer har vi i femman tränat extra mycket på olika strategier för att förstå den lästa texten. Vi började lektionen med att diskutera vilka lässtrategier vi använder oss och vilka strategier en duktig läsare använder sig av. Vi kom tillsammans fram till att man inte är en god läsare om man bara läser på utan att egentligen förstå det man läser.

I torsdags hade jag en toppenlektion med 5b där vi tränade på ett gammalt  nationellt prov i läsförståelse för årskurs sex. Vi gick igenom matrisen och diskuterade vad det betyder.

När vi skulle sätta igång hörde jag någon elev som mumlade " det här kommer jag aldrig att klara". Samma elev visar under lektionens gång att hen kan använda olika typer av strategier och fixar därför uppgiften galant.

Vi använder oss av olika strategier för att förstå texten. Google translate är bra att ta till
om det är enstaka ord man inte förstår på svenskan utan vill ha översatt till sitt modersmål.

Här antecknar en elev alla svåra ord från texten.

Vi använder oss även av datorn som hjälp när vi tränar. Ett annat sätt är anteckna i marginalen,
vem som säger och gör vad. 

Att kunna använda en ordlista är ett bra sätt att ta reda på svåra ord.

En linjal kan vara bra att ha under raden man läser på.

Som ni ser jobbar eleverna flitigt och klarade uppgiften på ett bra sätt. Både klassen och jag som pedagog var otroligt stolta efter lektionen. Det är en härlig känsla att klara av något som man tror att man inte ska fixa.  Vi kommer fortsätta att arbeta med läsförståelse i olika texter och i olika ämnen.